Sista minuten-flytt. Varför inte?

I Sverige har vi en tendens att lägga oerhört mycket energi på att gnälla. Faktum är att det alltid finns något att gnälla på. Vädret, jobbet, priserna, att vi bor i ett skitland i allra största allmänhet. Vi kan också gnälla över världssituationen, över fattigdom, och över hur mycket alla gnäller när vi egentligen inte har någon som helst rätt till att gnälla eftersom så pass många i världen har det så mycket värre. Detta gnällande kombineras dessvärre mycket sällan av någon handelskraft.

En vän till mig sade här om dagen att hon tänker resa till Asien och bo där på obestämd tid. När går flyget, jo nästa vecka. Jag själv som är lite pedantisk och planeringsgalen (om det så är en weekend i Göteborg så har jag troligen bokat hotell sju månader i förväg) beundrar verkligen denna mentalitet. Varför inte boka ett sista minuten-flyg, till var som helst, åka dit, och sen göra det bästa av situationen. Utan att ha planerat resan in i minsta detalj. Kanske söka ett jobb, kanske bo där ett tag. Det är äventyr man verkligen kan unna sig, och som är oerhört genomförbara i dagens informerade samhälle. Ändå är det ett stort steg för många.

Jag tänkte det här om dagen – tänk om man bara plötsligt skulle åka någonstans och bo där. Det är ett närmast clichéartat tema inom film och litteratur, men så länge vi är tämligen tillfreds med tillvaron räds vi sådana äventyr. Jag har bott i fyra olika länder – Sverige, Slovakien, England och Belgien. Jag räknar in Belgien vid det här laget eftersom jag jobbar där så ofta, har familjen där, och bodde där i mer än en månad vid ett tillfälle. Ändå är det inga av ställena som känns riktigt ”rock’n’roll” när det gäller hur och varför jag flyttade dit. Det skedde alltid under väldigt kontrollerade former. Långsiktiga planer. Det där med att lämna saker och ting bakom sig med kort varsel och åka till en annan del av världen är ganska långt från den svenska ansvarsmentaliteten.

Ett typexempel är när vi svenskar drömmer om att vinna pengar (alla som inte är ekonomiskt oberoende gör det – försök inte påstå något annat). Ni vet de där gångerna då man tänker sig en summa, och sedan börjar dela upp den i huvudet (en halv mille till barnen, 100 000 för att renovera köket osv.) Är du en av dem som börjar med att göra dig skuldfri? Det tror jag är kärnan i det svenska ansvarstänket. Vinner man en ansenlig summa pengar är det lika bra att börja med att ta hand om skulderna.

Jag säger – varför inte resa ifrån dem istället? Första bästa sista minuten-resa.